Läkare utan talförmåga?
Bejlin satt på kontoret och väntade på stängningstid. Det hade inte varit in en kund på en långt stund och hon började falla in i sina tankar. Imorgon vid denna tid skulle hennes svärfar vakna upp ur sin narkos.
För en vecka sedan hade han klagat över tunga bröstsmärtor. Smärtor som han ignorerade och inte sökte hjälp för. Tillslut hade Bejlins svärmor fått nog och tvingade iväg honom.
På sjukhuset visste dom först inte vad som var fel, de trodde att det bara var magen. Bejlin fnös för sig själv och skakade på huvudet, korkad var vad hela historien var.
Efter några prover kom dom fram till att det var svärfars hjärta. Ett blodkärl i hjärtkransen hade täppts igen vilket orsakade bröstsmärtora. Sjukpersonalen fattade snabbt beslutet att han måste opereras, men tyckte inte att det var akut så han kunde få åka hem ett par dagar. Innan han skulle åka fick han däremot först träffa en kurator, svärfar undrade såklart vad detta skulle vara bra för men han ifrågasatte aldrig läkarens order.
Utanför rummet satt svärmor och väntade tålmodigt. Hon var uppskakad över det hela. Att de först inte visste vad det var, säga att det bara var magen och inget att oroa sig för. Sen helt vända spår och prata om hjärtat och omfattande operationer.
När hennes son (Bejlins sambo) kom dit bröt tårarna fram. Hon var så orolig men samlade sig snabbt. Ville inte göra svärfar ännu mer orolig.
Inne i rummet hörde de upprörda röster och snart kom kuratorn ut ur rummet.
- Han förstår inte att han har fått en hjärtinfarkt, sa kuratorn med brydd min.
Svärmor bara gapade:
- Vad säger du? Han har inte fått någon hjärtinfarkt! Vid yttrandet såg kuratorn ut som om hon helst av allt ville gå upp i rök. Bejlin kunde tänka sig att tankar som: Har jag förstått fel? och: Har jag blandat ihop mina papper? Surrade i hennes huvud.
Tillsammans gick de till läkaren och frågade vad som stod på och varför kuratorn kom och försökte tutta i dom att svärfar hade fått en hjärtinfarkt när han bara hade lite bröstsmärtor?!
Doktorn tog sig om hakan och gnuggade med fingrarna.
- Jo, det är som kuratorn säger att han har fått en mindre hjärtinfarkt. Jag visste bara inte hur jag skulle säga det.
Bejlin kunde inte fatta det. Är inte läkare och sjuksköterskor tränade i att kunna berätta för folk vad som händer med dem?
